Vi undrar i en artikel den 22 augusti om inte byggindustrierna ser möjligheter att sänka kostnaderna. Jag kan försäkra om att våra medlemsföretag ständigt håller ett vakande öga på sina kostnader och arbetar med att utveckla sina produkter. Alla större byggföretag och flera mindre eller medelstora har tagit fram olika koncept på industrialiserat byggande. Detta eftersom större volymer och upprepade arbetsmoment är ett sätt att pressa kostnader. Flera av våra medlemsföretag har avtal med SABO för att kunna bygga s.k. Kombohus. Förutom att det är lönsamt är fördelarna en tydlig och kunnig beställare och möjligheten att upprepa byggandet av just en husmodell. Det är ett utmärkt sätt att bredda utbudet på vad som byggs i dag.
Den svenska byggindustrin omfattar cirka 95 000 företag, små och stora. Över 90 procent av dem har färre än tio anställda. De fyra största företagens omsättning motsvarar cirka 20 procent av byggindustrins totala omsättning. Jag tycker inte att detta är dålig konkurrens. Vid ett studiebesök i Holland förra året visade det sig att strukturen i deras byggindustri liknande den svenska väldigt väl. Även där finns en lokalt och nationellt dominerad marknad.
Sveriges problem är att bostadsmarknaden fungerar mindre bra. Det saknas en övergripande bostadspolitik som ökar rörligheten, skapar möjlighet för kapitalsvaga hushåll att etablera sig på bostadsmarknaden samt förutsättningar för att öka bostadsbyggandet till en högre och stabil nivå. I det sista fallet avses utveckling av plan- och bygglovsprocessen, infrastrukturinvesteringar som möjliggör ökat bostadsbyggande samt bättre kompetensförsörjning.
Det är politiken som skapar förutsättningarna för byggandet och vad som byggs. Företagen, kommuner och medborgare anpassar sig till regelsystemen. Vi är gärna med och diskuterar utformandet av en ny övergripande bostadspolitik. Det är inte meningsfullt att som Sörman och Eliasson skylla på en part i en komplex och komplicerad struktur i byggprocessen.